Kanoa Igarashi är en surfare med vågorna i blodet. Han föddes i Huntingon Beach i södra Kalifornien, även kallat för ”Surf City”. Hans föräldrar flyttade från Japan till USA för att bilda familj i ett varmare klimat där barnen kunde surfa året runt. Redan som sexåring tävlade Kanoa för första gången i en lokal surfartävling, ”Kids for clean waves”, och vann.

Som tonåring vann han flertalet tävlingar och blev 2016 års yngsta rookie i WSL CT (World Surf League Championship Tour). 2019 klättrade han upp till sjätte plats på världsrankinglistan, inte minst tack vare sin första världscupseger i Bali, och sågs som en av toppsurfarna inför touren 2020 (som fick ställas in helt och hållet på grund av coronapandemin). Med start i April väntar dock nya tävlingar i Australien.

I sommarens OS väntas surfing arrangeras för första gången i spelens historia. Tävlingarna hålls i Tsurigasaki Beach i Chiba, öster om Tokyo – en speciell plats för familjen Igarashi för det var där pappa ”Tom” (Tsutomu Igarashi) en gång började surfa som ung. Det sägs att Tom och hans vänner upptäckte en ny våg längs kustremsan, en våg de kallade för ”Dojo”, och som senare gjorde stranden populär som surfort.

Kanoa har valt att kvala in till OS som representant för Japan och inte USA – ett inte helt okontroversiellt beslut. Han har förvisso dubbla medborgarskap, men är alltså född och uppvuxen i Kalifornien och tävlade fram till ganska nyligen under amerikansk flagg. Personligen ser han OS som ett sätt att hedra sina föräldrar som bidrog till att han kunde försörja sig på sporten. Själva kom de från ganska enkla förhållanden; pappas släkt jobbar inom stålindustrin och mammas släkt driver en nudelrestaurang i Tokyo. Släkten har alltid följt tävlingarna med Kanoa på TV, men de har aldrig sett honom tävla i verkligheten. Det återstår att se om de verkligen får det i sommar.

Kanoa betyder fri på hawaiiska och är alltså inte ett japanskt namn. Stilla havet är vad som skiljer honom från släkt och vänner i Japan, men det är samtidigt där han trivs allra bäst. ”Havet har varit mitt hem sedan jag var tre år gammal”, skriver han i ett Instagraminlägg. ”Jag var född för det här” skriver han i ett annat. Vattnet, när det går, symboliserar ju gärna denna mening, som vägen framåt och livets början. Rullande vågor för Kanoa kan tänkas vara ett smatterband av möjligheter. För andra kan det symbolisera något helt annat.

Det är imorgon tio år sedan jordbävningen vid Tohoku och den efterföljande tsunamin som svepte in över Japans östra kust.