Higanbana, eller röd tempellilja som den heter på svenska, är ett kärt barn med många namn. På japanska sägs det finnas över tusen olika benämningar, lite beroende på vart i landet man befinner sig. Mest är blomman förknippad med döden och den buddhistiska högtiden Higan, som i år på hösten uppmärksammas tre dagar före och efter den 23 september, det vill säga höstdagjämningen.

Höstdagjämningen innebär att natten övergår till att vara lite längre än dagen, alltså det blir mörkare. Higan är japanska för ”den andra stranden”, termen på sanskrit som refererar till att uppnå nirvana, bortom den eviga cykeln av liv och återfödelse (samsara). I Japan inträffar högtiden i samband med andra helgdagar; förutom höstdagjämningen själv uppmärksammas även ”Respekt för de äldre”-dagen den 19 september. Bandet av lediga dagar brukar kallas för ”Silverveckan” och kan innebära att man reser bort eller hem för att träffa sina nära och kära, levande eller begravda.

En ensam tempellilja sticker upp i regnet i Hibiya-parken, centrala Tokyo. En klassisk liknelse är att jämföra Higanbana med en blodfläck i gräset – dess dramatiskt röda färg på en till synes oskyldig terräng. Blomman blommar i mitten på september runt parker, tempel och trädgårdar. (Bilden är från igår)

Tempelliljan kom ursprungligen från Kina, men då endast den kvinnliga delen av den. Detta gjorde att blomman inte kunde föröka sig naturligt genom pollinering, så människan har på något vis fått den att växa och spridas ändå. En annan egenhet syns i blomman självt, då de röda ”spindelbenen” till blad dyker upp först när mitten av blomman vissnat. Separationen i detta symboliserar enligt vissa östasiatiska länder två älskare som aldrig kommer träffas.

I Sverige ska tempelliljan finnas att köpa som krukväxt, men det är inte rekommenderat att ta med sig den hela vägen hem för det symboliserar att huset ska fatta eld. I Japan brukar man istället plantera blomman runt risfält för att hålla ohyra borta från skörden. Samma premiss gäller alltså runt gravstenar, då den röda blomman håller djur och andra ovälkomna borta från de döda och begravda.

Namnet Röd tempellilja för såkart tankarna till röda tempel. Ett av dessa kan vara Byodoin i Uji, som även till formen påminner om en tempellilja. Templet började byggas tidigt 1000-tal och är samtida med hovdamen Murasaki Shikibu, författaren till Berättelsen om Genji, känd som ”världens första roman”. Romanens tio sista kapitel utspelar sig i Uji. (Bilden är från sommaren 2022)

Röd tempellilja tillhör familjen amaryllis. I det äldre klassificeringssystemet ingick amaryllis i liljesläktet, men tillhör idag en egen familj. Alltså förbyllar det svenska namnet något. Tempelliljan är precis som amaryllis en giftig växt. Röd amaryllis är starkt förknippat med jul, och har i Sverige alltså fått en annan religiös mening än dess avlägsna släkting från Asien.

Animeserien Lycoris Recoil väckte nyligen uppmärksamhet då karaktärer i serien rökte tempelliljor, vilket fick både fans och illustratörer att gå ut med en varning om att ”inte försöka detta hemma”. Blomman är alltså giftig och ska absolut inte förtäras. Lycoris (radiata) är det latinska namnet på röd tempellilja, därav namnet på serien.

(Profilbilden på Higanbana tillhör Kakidai – CC 表示-継承 4.0)