Kobo Daishi hette tidigare Kukai (774-835). Namnet Kobo Daishi fick han postumt efter sin död. Det lär betyda ungefär ”Den store mästaren som spred dharma”. För dharma spred han, såpass att han bildade en helt ny form av buddhism – Shingon. Denna lära har sitt ursprung i vajrayanabuddhismen och använder sig mycket av tantriska liksom esoteriska utövningsformer. Vad som skiljer Shingon från exempelvis Tendai (en form av mahayanabuddhism grundad av Saicho (en samtida munk med Kukai) är att Shingon tror på upplysning inom en livstid. Det vill säga att man i kontakt med sin egen kropp hittar till (Dainichi) Buddha och roten till hela universum. Således är rörelsen mera aktiv och fokuserar på studier snarare än ”passiva” ritualer såsom meditation. Detta genomsyras såklart av Kukai själv som var en väldigt företagsam man. Han har, förutom läran om Shingon, en hel kulturell anordning i sitt register, därav ett flertal tempel som han antingen har grundat själv eller revitaliserat.

Ett betydande tempel för Kukai (Kobo Daishi) var To-ji i Kyoto. Templet skulle bli huvudcenter för hans Shingon-buddhism i en tid då Kyoto blev huvudstad från Nara och templen i staden ännu syntes få. Templets trädgård övervakas av en 55 meter hög pagoda, mera känt som Japans högsta trätorn. (Bilden är från våren 2022)

Det sägs dock att Kukai, eller Kobo Daishi, föddes vid namnet Mao (774), ett namn med stort språng i med tanke på vad hans liv skulle färdas. Det var nämligen i Kina han skulle vidareutveckla sin utbildning och finna den lära han tog med sig hem till Japan som 33-åring. Han hade i Japan som ung studerat buddhism, daoism och konfucianism, men fann i Kina en större fördjupning av de texter han ville lära sig av. Han studerade bland annat vid Ximing-templet i Xian (dåvarande Kinas huvudstad) och lärde sig där, förutom esoterisk buddhism, även sanskrit, kinesisk poesi och kalligrafi.

När Kukai (Kobo Daishi) återvände till Japan (806) gick han från en sökare till ledare av landets religiösa inriktning. 810 blev han överstepräst åt Todai-ji i Nara, staden som tidigare var huvudstad och hem åt kejsaren. Nara idag flankeras mestadels av pensionärer, skolklasser och rådjur. (Bilden är från våren 2022)

Förutom religionen kan man i Kobo Daishi se ett annat arv av oerhörd betydelse för japansk kultur och dess samhälleliga utformning. Kukai (Kobo Daishi) anses nämligen vara grundaren till skriftsystemet Kana, sammanblandningen av Katakana och Hiragana (enkelt uttryckt den alfabetiska nivån av japanska). Det är detta som skiljer japanskan från kinesiskan, och även ett oprövat öga kan genom Kana se tydliga skillnader i ländernas skriftspråk. Huruvida Kukai verkligen var grundaren av Kana tvistas det om, men i fall det stämmer vore det förstås en gärning av ofantlig magnitud, likt man i Europa kan hänvisa till grekiskans alfa och beta.

En betydande plats för Kukai (Kobo Daishi) var bergen i Koya, sett här ifrån slottet i Wakayama. Det var där han dog (835) och har således gett upphov för många pilgrimsresor. Hans födelseort, ön Shikoku, är ett lika stort mål för pilgrimsresor. Där finns allmänt känt 88 tempel att besöka tillägnat Kobo Daishi.