Ramayana är ett av hinduismens två största epos. Det andra är Mahabharata. Diktverket nedtecknades på sanskrit av helgonet Walmiki (en rishi), cirka 200 år före vår tideräkning. Ramayana kan översättas till Historien om Rama. Rama var en inkarnation av guden Vishnu, jämte Krishna den mest förekommande av inkarnationer i hinduistisk konst och litteratur.

Historien om Rama förtäljer om en prins i staden Ayodhya (i delstaten Uttar Pradesh i Norra Indien). Istället för kungatronen avviker Rama med sin hustru Sita och broder Lakshmana för en 14-årig lång exil i skogen. Där kidnappas hustrun av demonen Ravana, varpå Rama söker hjälp hos apkungen Sugriva och dennes general, Hanuman.

1992 producerades en anime baserad på denna legend. Regissören Yugo Sako hade i tio år intresserat sig för diktverket, men vägen till slutproduktion skulle bli lång. Den japanska ambassaden i Delhi fick motta skepsis från konservativa organisationer som menade att Ramayana inte kunde tolkas och förstås av några utländska cineaster. Regissör Sako menade dock på att en anime, till skillnad från en vanlig spelfilm, skulle göra eposet mera rättvist. Det tecknade visste inga gränser, och japanska animatörer hade mångårig erfarenhet av att teckna gudar och legender. 1991 gjordes exempelvis en anime på den kinesiska klassikern Sangokushi, som man kan läsa mer om här.

Året 1992 skulle också sammanfalla med 40 år av diplomatiska förbindelser mellan Japan och Indien. Den animerade Rama fick därför bli en slags omslagspojke och markör för vad länderna uppnått mellan varandra. Animatörer från både Japan och Indien samarbetade med att färdigställa filmen, som premiärvisades på filmfestivalen i New Delhi i januari 1993. Den första versionen gjordes på engelska med till större delen indiska röstskådespelare, därtill med sånger på sanskrit. 2001 släpptes sedan en amerikansk version med ny engelsk dub, återberättad av James Earl Jones (Darth Vader) och med Bryan Cranston (Breaking Bad) som rösten till Rama.

2022 innebär alltså 70 år av diplomatiska förbindelser mellan Japan och Indien. Detta jubileum firas med en ny version av Ramayana i 4K-upplösning. Tanken är att den ska gå upp på biografer i både Japan och Indien senare i år. De återstår att se om den nya version kan charma en ny generation av japanska och indiska biobesökare. Den första versionen fick ganska goda vitsord, och om man ser till dess tid och kontext – två timmar 90-talsanime av ett fornindiskt jätteepos – så är det ett ganska roligt äventyr, främst lyft av sånger och musik.