71. För Japan i tiden

徳仁

Naruhito

Kejsare Naruhito fyller år idag. Därför är det röd. Tidigare inföll denna helgdag den 23 december. Det var kejsare Akihitos födelsedag. Med Naruhito inleddes en ny era (Reiwa) 2019, och med det ett lite annorlunda kalenderår.

Japan har många helgdagar, förhållandevis jämt utspritt över hela året. Det beror på att japaner jobbar för mycket och inte vågar ta ut en längre semester, så man tvingar kontor och banker att hålla stängt lite oftare. Japaner som reser på sin ledighet spenderar också mycket pengar, så för den japanska ekonomins skull är det inte onödigt med röda dagar.

Helgdagar i Japan 2022:

1 januari: Nyårsdagen

10 januari: De unga vuxnas dag (för alla som fyller 20 år i år)

11 februari: Nationaldagen

23 februari: Kejsarens födelsedag

21 mars: Vårdagjämningen

29 april: Showa-dagen (till minne av kejsare Hirohito)

3 maj: Konstitutionens dag

4 maj: Gröna dagen (tillägnad naturen)

5 maj: Barnens dag

18 juli: Havets dag

11 augusti: Bergens dag

19 september: De äldres dag (”Respect for the elderly”)

23 september: Höstdagjämningen

10 oktober: Sportdagen

3 november: Kulturdagen

23 november: Arbetartacksägelsedagen (“Labor Thanksgiving Day”)

Många helgdagar är nyligen påkomna, utan kontext till traditioner eller religiösa ändamål. Första veckan i maj är vad man brukar kalla för en Golden Week (GW), och september har anammat en slags Silver Week (SW). I augusti tar många en veckas semester, och ett par dagar efter nyår brukar vara stängda dagar för bankerna.

Utsikt från Palace Hotel Tokyo, februari 2020. I nederkant ser man ena hörnet av kejsarpalatsets murar. Från hotellet vetter inga fönster eller balkonger inåt kejsarpalatsets hjärta. All insyn från skyskraporna runtomkring är blockerade. En annan poäng med omgivningen runt kejsarpalatset är att ingen reklam får synas på skyskraporna vända emot kejsarpalatset. Det följer ett slags renhetsideal, eller idén om public service.

Naruhito och hans fru Masako har under coronapandemin inte rest särskilt mycket, men ändå flyttat runt litegrann i huvudstaden då delar av kejsarpalatset renoverats. De har ett barn tillsammans, Aiko, men näste kejsare på tronen kommer att bli kejsarens yngre bror, Akishino, följt av hans son, Hisahito. Kejsarfamiljen är så tunnsådd att man ser över dess tronföljd. Nyligen gifte sig kronprinsens äldsta dotter, Mako, med en advokat och ämnar flytta till New York, och lämnar därmed kejsarfamiljen och sin titel som prinsessa. Flera i kejsarfamiljen lider av stressrelaterade sjukdomar, däribland kejsarinnan Masako. Pressen på kejsarbarnen är på olika vis monumental, men så har det sett ut i flera generationer.

Bortsett från den mediala uppvakningen är intresset för kejsarfamiljen i Japan ganska lågt. Till skillnad från den svenska kungafamiljen hålls kejsarfamiljen mer isolerad från vanligt folk, och kan inte göra mycket för att charma opinionen. En av få dagar om året då kejsaren visar sig för allmänheten är på hans födelsedag, men på grund av coronarestriktioner har evenemanget runt kejsarpalatset ställts in, både i år och i fjol.

Att rucka på monarkin är samtidigt ingen debatt som förs. Att kejsaren följer traditioner och går i god för ritualer anser många vara viktigt. Lite mot sin vilja invigde han sommar-OS i Tokyo 2021, eftersom hans farfar Hirohito öppnade spelen i Tokyo 1964. Som kronprins invigde han också Paralympics i Nagano 1998. Själv är kejsaren något av en scout och föredrar friluftsliv, vandring och klättring.

Att föra Japan i tiden är ett annat berg att bestiga.

En annan byggnad skyddad av murar är shintohelgedomen Ise Jingu i prefekturen Mie. Den är tillägnad solgudinnan Amaterasu och förvarar en spegel som är en kejserlig regalier. Tidigare kejsare Akihitos dotter vakar över helgedomen som översteprästinna. Ingen utomstående får alltså beträda området, den inre delen kallad naiku. Däremot byts helgedomen ut vart 20:e år. Byggnaden av japansk cypress nedmonteras och ersätts med nya träpaneler så att den får ett nytt och levande utseende. Nästa gång det sker är 2033. Det är denna lite besynnerliga syn på det allra heligaste som fascinerar med Japans relation till religion och monarki. Det finns å ena sidan en naturlig distans till det som är gudomligt, å andra sidan syns där murar och en politik med stark protektionism. (Bilden är från Golden Week 2017)