Shan Shan föddes den 12 juni 2017 i Uenos djurpark. Pappa Ri Ri och mamma Shin Shin kom till parken från Kina 2011. Redan året efter fick de sitt första barn, i juli 2012, men ungen avled bara sex dagar efter födseln. Därefter har väntan varit lång på att föräldrarna skulle försöka på nytt. Shan Shan (på kinesiska: Xiang Xiang) blev den första lyckade pandafödseln i djurparken på 24 år. Mellan 2008 och 2011 hade huvudstaden inga pandor överhuvudtaget. Men nu kan djurparken alltså stoltsera med flera stycken – hela fem till antalet – och de är alla omåttligt populära.

Jättepandan är en välkänd frontfigur för världsnaturfonden WWF och har länge stått som symbol för utrotningshotade djur. Men faktum är att jättepandan inte längre är ”Utrotningshotad”. Sedan millennieskiftet har antalet pandareservat i sydvästra Kina stigit från 13 till 40. Det är numera förbjudet att avverka skog och mark i de vilda miljöer där pandor rör sig. Pandan betraktas därmed idag endast som ”Sårbar” av den Internationella naturvårdsunionen (IUCN).

Närmare 2000 pandor beräknas finnas i Kina i det vilda. Därutöver finns 600 pandor i inhemska djurparker och ett femtiotal utspridda i djurparker världen över. De flesta lånas ut med en tidsfrist. Shan Shans föräldrar Ri Ri och Shin Shin kom till Japan på ett 10-årskontrakt, men det finns inga planer på att skicka tillbaka pandorna just i år (trots att kontraktet redan har löpt ut). 10 år blir ofta 15 år och ibland ännu längre. Det är det som kallas ”pandadiplomati”. I förlängningen tjänar alla parter på det, men Kina vill inte rucka på bilden av att det är deras pandor. Detsamma gäller Shan Shan som enligt kontraktet bara var tänkt att stanna i Japan i två år. Nu är han fyra år och kontraktet är förlängt till slutet av december 2021.

I mars tidigare i år kom uppgifter om att Ri Ri och Shin Shin parat sig för första gången sedan 2017. Det väckte hopp om att ett syskon till Shan Shan var på väg. I början på sommaren kom så de glada nyheterna att Shin Shin visade tecken på graviditet, och den 23 juni födde hon tvillingar (en pojke och en flicka). Pandaungar ser till början ut som rosa små råttor, men de växer fort. Redan efter en månad vägde tvillingarna ett kilo var – mer än nio gånger mer än vid födseln – och de har nu fått sin svartvita päls och sitt björnlika utseende.

Tvillingarna väntar fortfarande på att få synas i offentlighetens ljus, men redan nu har turistnäringen och försäljningen runt djurparken rusat i höjden. En kinesisk restaurangkedja i Tokyo såg sina aktier stiga med 30 % redan vid nyheten om mammans graviditet. Samma tendenser visade sig när Shan Shan föddes 2017. Talespersonen för det kinesiska utrikesministeriet, Wang Wenbin, beskrev nyheten om pandornas ankomst som ”ett sändebud av vänskap”, men poängterade samtidigt att pandorna var en kinesisk ”nationalskatt”.

Vart pandaungarna tar vägen i framtiden återstår att se. En panda beräknas vara vuxen och redo att para sig vid 4-5 års ålder. Där är Shan Shan nu, 4 år gammal, men i Uenos djurpark finner han ingen kärlek annat än till sin egen familj. Det är det som är problemet med att växa upp i Japan. En framtida partner finner han troligen bara i Kina.