28. Gubben i lådan

宮本 茂

Miyamoto Shigeru

Shigeru Miyamoto (på bild med tummen upp) brukar betraktas som de moderna TV-spelens fader. Det är han som ligger bakom alla ikoniska figurer som stora delar av världen växte upp med på 80- och 90-talet; Mario, Zelda (Link) och Donkey Kong. Till vänster om Miyamoto syns spelregissören Takashi Tezuka, mannen som kläckte idén till Yoshi samt grod- och tvättbjörnedräkten som syns i Super Mario 3 (spöket Boo sägs vara inspirerat av hans fru, men är också en hyllning till den amerikanske bluesartisten Bo Diddley). Till höger om Miyamoto syns Koji Kondo som står för musiken till de första spelen i Zelda- och Mario-serien. Alla dessa herrar var instrumentella för Nintendos utveckling på 80-talet – ett företag som då var närmare 100 år gammalt, men som få utanför Japan egentligen kände till.

Nintendo grundades 1889 i Kyoto och var till en början inriktade på spelkort (hanafuda). De traditionella spelkorten var indelade i årstider, månader och blommor och hade motiv av djur, växter och natur. På 1950-talet fick försäljningen en rejäl push då man fick tillåtelse att trycka Disney-figurer på korten. Peaken kom sedan i samband med OS i Tokyo 1964 och därefter fick Ninteno svårt att väcka nytt liv i spelkorten. På 1970-talet riktade man istället in sig på arkadspel och försökte kopiera framgångarna som konkurrenten Taito lyckades med Space Invaders (1978). Mer originellt var utvecklingen av den handhållna Game & Watch-konsolen, skapad av den framlidne Gunpei Yokoi (1980) – en idé som kom till honom efter att han sett en man på tåget leka med sin miniräknare.

Den stora ekonomiska framgången kom med Donkey Kong – ett spel som på fredag, 9 juli, firar 40 år. Det var Miyamoto som fick i uppdrag att skapa ett spel baserat på ”Popeye” (Karl-Alfred), men licensen gick inte igenom och istället skapade han då ett annat triangeldrama i form av en gorilla, en snickare och en ”dam i nöd”. Snickaren blev senare VVS-montör (Mario) och damen i nöd blev prinsessan Peach. Releasen av Donkey Kong i Japan följdes av stora framgångar i Nordamerika och sedermera Europa. Detta följdes av NES-konsolen (Nintendo Entertainment System), som vi på svenska till vardags kallar för ”Nintendo”, eller Nintendo 8-bitars. I Japan går den under namnet Famicom – en förkortning av de engelska orden Family och Computer. Det kan vara värt att betona detta fokus på familj för att förstå varför Nintendo fortfarande är så framgångsrikt.

Ett tag förutspådde man nämligen Nintendos undergång, men företaget har alltid lyckats återkomma med nya knep för nya tider. Man har förenat stationära och bärbara konsoler genom konceptet Nintendo Switch och anpassat sig till smartphones genom mobilspel som Super Mario Run och Mario Kart. En sommar spelade stora delar av Sverige Pokémon Go (ett spel utvecklat av Niantic för delar av Nintendos räkning) och under coronapandemin har många, i synnerhet i Östasien, vänt sig till den kamratliga djurvärlden Animal Crossing – ett spel så stort och omfattande att det blev sporadiskt tillhåll för demokratiaktivisterna i Hong Kong att fortsätta sina protester gentemot Kina. Värdet på det som Nintendo äger i form av karaktärer (det som på engelska brukar kallas för ”intellectual property”) saknar egentligen motstycke i världen, men de affärsmässiga framgångarna förutsätter förstås att man sköter om familjen på rätt sätt.

2019 öppnades den första officiella Nintendo-butiken i Japan, vilket kan tyckas konstigt att det inte har skett tidigare. Butiken ligger förvisso flera våningar upp i varuhuset Shibuya Parco men bara några meter ifrån den omåttligt populära Disney-butiken som huserat i Tokyo i flera decennier. (Bilderna är från hösten 2019)

Under en period kunde man även köra gokart i full Mario Kart-mundering på vägarna i Tokyo, men det var en attraktion nästan enkom för turister och utländska gäster och fick således bromsa in under pandemin. Mer till japanernas förtjusning har varit det efterlängtade öppnadet av ”Super Nintendo World” – en ny temapark på nöjesfältet Universal Studios i Osaka. Parken är designad av Miyamoto och ser vid blotta anblicken ut att ta ett skutt bort ifrån vår tid – från det overkligt verkliga till det verkligt overkliga.