Våren i Japan brukar tillägnas körsbärsträden (sakura). Dess omväxlande vita och rosa blommor brukar blomma i slutet på mars, beroende på väder och prefektur.

Det finns dock en tjuvlöpare i plommonträden (ume) som blommar redan i februari. Ume förväxlas lätt med sakura (i regel är de lite mer rödfärgade och doftar mer) och faktum är att dess träd och frukt påminner mer om aprikos än just plommon. Jäst ume ger umeshu (plommonvin) och torkad ume ger umeboshi – oftast röd (likt ett skrynkligt körsbär) och syns ibland i mitten på en lunchlåda med ris, dekorerad likt den japanska flaggan.

Setchubai (雪中梅, fritt översatt till Plommonblommor i snön) är en novell skriven 1886 av Tetcho Suehiro. Han är en av många författare som finns med som karaktär i mangaserien Bungo Stray Dogs. I volym 17 (den senaste volymen att ges ut på engelska) söker Tetcho efter Lucy Maud Montgomery (Anne på Grönkulla) – en för serien lurig karaktär som besitter förmågan att skapa en alternativ verklighet (”Anne’s rum”) där andra karaktärer tas till fånga och hamnar i en psykadelisk kurragömmalek.

Bungo (文豪) kan närmast översättas till ”stor författare” eller ”litterär gigant” och de flesta författarna från japansk modernistisk litteratur (1800 till 1900-talet) finns med i rollistan. Serien är dock förlagd till ”nutid” med Yokohama som spelplats. Första kapitlet inleds med att Atsushi Nakajima (The Moon over the Mountain) räddar Osamu Dazai (No Longer Human) från att dränka sig själv i en flod. Senare dyker även Doppo Kunikida upp och bjuder in Nakajima till en detektivbyrå där bland andra Kenji Miyazawa (Night of the Milky Way Railway) och den högst kontroversiella poeten Yosano Akiko redan är medlemmar. Detektivbyrån har Yukichi Fukuzawa (grundare av Keio universitetet och syns på 10 000 yen-sedeln) som president och avser att bekämpa gangsterligan Port Mafia med Ryunosuke Akutagawa (se Kugghjul) som centralfigur.

Alla karaktärer bär på en särskild förmåga eller superkraft relaterat till något av deras litterära verk. Akutagawa har till exempel ”Rashomon” (demonernas port) som superkraft medan Fjodor Dostojevskij har ”Brott och Straff” (lite oklart men troligtvis en förmåga att döda någon med en enda ”knäpp”). För att förstå detta i en svensk kontext kan man tänka att August Strindberg skulle porträtteras som en Akutagawa-liknande gangsterfigur med ”Inferno” eller möjligen ”Röda rummet” som superkraft, att Hjalmar Söderberg möjligen drar åt Dostojevskij-hållet med ”Doktor Glas”, eller att Selma Lagerlöf skulle få ett eget rum med förmåga att förvandla folk till pysslingar likt Nils Holgersson.

Populariteten med Bungo Stray Dogs har gjort att om man bildsöker på många japanska författare idag så får man upp tecknade bilder istället för deras riktiga fotoporträtt. Det finns även en wiki-sida på engelska med närmare 1000 artiklar som beskriver varje karaktär och kapitel i detalj. I relation till litteraturen lämnas förstås mycket åt fantasin – det är en mischmasch och lek med namn och ord som författarna en gång stod för – ibland nära till originalet och ibland inte. Kyoka Izumi (Yasha-ha-ike, Gräslabyrinten) blir exempelvis en flicka i serien.

Förutom manga finns även en lättroman (en roman med många illustrationer) samt ett flertal spinoffs och animeserier. Säsong 1-3 ska gå på Netflix i vissa länder och mangatidningar lär finnas att köpa i en sci fi-bokhandel i Sverige. TV-spel, spelfilm och teateruppsättningar väntas också lanseras framöver. Med andra ord verkar hela konceptet med Bungo Stray Dogs bli en långkörare och dess popularitet växer stadigt, både i Japan och i övriga världen.