Under coronapandemin har det blivit ovanligt mycket TV för undertecknad. Nedan följer därför en lista på stående inslag i det japanska TV-utbudet – kanske med en och annan programidé för intressenter och producenter.

Japansk TV har länge legat ljusår före all annan TV. Det kan beskrivas som en föregångare till YouTube; intensivt, färgsprakande, ansikten i bildrutor och textremsor överallt. Det är TV skapat för en utarbetad publik, som löper väl ihop med vår tids stressamhälle och upplevelsemaximering. Innehållet är ofta alternativt i sig självt, vilket har gjort det lätt för japansk TV att inkorporera socialmediala element i det ”gammelmediala” TV-formatet.

Många underhållningsprogram börjar ett par minuter innan hel timme, så att programmen följer varandra innan första reklampaus. De flesta program har inget intro utan dyker direkt ner i första programpunkt. I det vanliga utbudet finns cirka nio kanaler; däribland två statliga (NHK G och NHK E) och en kanal exklusivt för huvudstaden, Tokyo MX. Den sistnämnda har profilerat sig som en kanal som sänder väldigt mycket anime om kvällarna.

Japan har länge gått i bräschen för mat-TV. På 90-talet spreps konceptet ”Iron Chef” till världen, vad som idag är otaliga matlagningsprogram med tävlingstema, likt Sveriges mästerkock. ”Himitsu no Kenmin Show” har dock inget tävlingsmoment utan är mer som ett slags Landet Runt med fokus på en specifik region och dess unika matkultur. Det kan vara en typisk maträtt eller ett visst sätt att äta på. I programmet finns också ett antal panelmedlemmar från Japans 47 prefekturer som får diskutera eller jämföra mattraditionerna med varandra. Variationer på traditioner brukar nämligen vara ganska stora.

Himitsu no Kenmin Show kan översättas till Våra regioners hemligheter och har sänts sedan 2007. Det leddes tidigare av en gudfader inom japansk TV, Monta Mino, tillsammans med Masami Hasamoto (i bild uppe till höger). Hasamoto är en vass underhållare och mästerlig programledare från Osaka som fortsätter hålla liv i programmets popularitet, nuförtiden med en yngre kollega vid sin sida, Yuji Tanaka (i bild uppe till vänster).

I klippet nedan visar man hur prefekturen Aichi bränner sina dango rätt ordentligt. Mitarashi dango är en traditionell japansk konfekt; vanligen vita, lättstekta bollar på ett spett, gjorda på rismjöl doppade i en sirapsfärgad sås gjord på soja, socker och stärkelser. Men i Aichi grillar man alltså bollarna såpass hårt att de svartnar och får en yta som liknar köttbullar.

Vad som ännu skiljer japansk mat-TV från västerländsk mat-TV brukar vara en större emfas på själva matupplevelsen. Här kan vi verkligen snacka ”matporr”, i alltifrån ljussättning till inzoomning till matgästens sprudlande ansiktsuttryck. Då man i Japan gärna vill vara en aktiv lyssnare (tillika passiv pratare) är man i matsammanhang gärna en aktiv ”ätare”, vilket ger upphov till många konstnärliga utsvävningar som ”orgasmer i munnen”. Om man vill förstå ”sexlösheten” i det japanska samhället kan matkulturen vara en ledtråd. Där väcks nämligen väldigt många fler sinnen till liv.

Kazuyoshi Morita (mera känd som Tamori) är en annan gudfader inom japansk TV. Av tradition anses han också vara en av Japans ”tre stora TV-komiker”, jämte Takeshi Kitano (Beat Takeshi) och Sanma Akeshiya. De tre komikerna skiljer sig dock väldigt mycket åt. Sanma är gärna hysterisk, medan Tamori är en lugnare själ vars mest spektakulära drag torde vara hans solglasögon.

Tamori har sedan 80-talet programlett långkörare som ”Tamori Club” och ”Music Station” på TV Asahi, liksom ”Waratte Iitomo!” på Fuji TV. Många kändisar och popstjärnor har via Tamori fått sitt break. På ålderns höst har han dock inte orkat med livesändningarna på Fuji TV och istället gått över till de stillsammare formaten på NHK.

”Bura Tamori” (kan översättas till På tur med Tamori) är ett av Public Service mest framgångsrika TV-koncept på senare tid. Det handlar om att Tamori och en kollega vandrar runt på en särskild plats i Japan för att upptäcka dess historia och förändrade geografi. Till sin hjälp har de ofta en geolog eller historiker med expertkunskaper om den specifika regionen.

I klippet nedan handlar det om Osakas södra distrikt Minami som har gjort sig känt som ett underhållningsmecka där mycket av japansk komedi har sitt ursprung. Idag löper en kanal genom området, men tidigare syntes där ett risfält. Faktum är att för många tusen år sedan fanns där inget land överhuvudtaget. Osaka betyder ”stor kulle” och det vara bara områden i norr som stod sig över vatten. En gång brann området i söder ner vilket gjorde att man rustade om det till ett nöjesdistrikt. Idag syns där många restauranger, tillika turistmål, med enorma plastfigurer ovanför ingången, däribland den berömda jättekrabban. Dessa figurer var tidigare teaterdockor som underhöll nöjesgästerna i Minami.

Liksom med mat finns det en enorm variation på natur i Japan, där ojämna jordplattor och historiska strider har förändrat hur många platser idag ser ut. Programmet lockar såklart många resesugne äldre som med tid på sin hand kan resa runt och upptäcka landets alla hörn, men de höga tittarsiffrorna vittnar om fler tittargrupper än så. Sedan 2015 har man flyttat över till bästa sändningstid på lördagar och ses numera som ett bredare program. Berättarröst för programmet brukar vara Tsuyoshi Kusanagi, prisbelönad skådespelare och tidigare medlem i popgruppen SMAP.

Matsuko Deluxe (till vänster i bild) är en mångårig programledare med stort inflytande och bred popularitet. Han leder flera olika TV-program, däribland ”Weekly Sanma & Matsuko” och ”Matsuko to Matsuko”. Några av programmen riktar sig till den mer fashionabla publiken, där Matsuko ofta har tydliga åsiker om mode och populärkultur. Hans kritiska blick och höga trovärdighet gör att han ofta får synas i reklamfilmer, inte minst gällande mat- och vitvaror.

Matsuko no Shiranai Sekai (kan översättas till En ny värld för Matsuko) är ett kärvänligt program där Matsuko bjuder in en eller två gäster med ett specifikt intresse (curry, djurparker, mumier, plånböcker, sobanudlar m.m.). Många gäster är sedan tidigare inte kända för allmänheten, och får därför göra en slags Power Point-presentation över sig själv och sin hobby. Kombinationen mellan deras TV-ovana och Matsukos öga för detaljer skapar många charmiga ögonblick. Det finns också återkommande gäster, som Kapil Mithal, en ädelstensexpert. I klippet nedan har han tagit med diamanter värda flera miljontals svenska kronor, vilket medföljde ordningsvakter. Matsuko låtsas bara notera en, och noterar sedan att de har samma färg på kläderna.

Programmet visar också på bredden som finns i ett ”nörderi”, och att det inte bara behöver handla om tekniska ting som bilar eller lego. Ofta handlar det om en oefterhärmlig passion, och det blir gärna underhållande vad det än handlar om. Många TV-program vill gärna vara så breda som möjligt, men här ägnas alltså 30 x 30 minuter åt något till synes enformigt och banalt, som ingefära, fryspizza eller riksvägar i glesbygd. Att utveckla det banala och göra små ting stora är typiskt för japansk underhållning.

Detta program har lite drag av Söndagsöppet blandat med tävlingsmentaliteten i Bäst i test eller Masked Singer. Programmet sändes första gången 2004 som ett kortlivat nattprogram innan det lades ner för att senare återkomma som en bredare familjeshow. Återkommande gäster denna säsong är Jesse och Juri Tanaka från popgruppen SixTones. De tävlar mot tre andra lag bestående av dagsaktuella artister, skådespelare eller komiker som vanligtvis har något att ”sälja in”.

Titeln ”Okami Shonen” är hämtat från Aisopos fabel Pojken och Vargen. Programmet har fått den lite halvtaskiga engelska undertiteln ”Lie or Truth” och handlar om att lagen ska hitta avslöja sanningen (eller lögnen) i olika inspelade scener eller tävlingsmoment. Det kan till exempel handla om att man ska hitta ”vargen” kamouflerad i en frukt- och grönsaksaffär, som i klippet nedan. Rekvisitan som används för vissa scener kan i vissa fall vara rätt otrolig.

Programmet leds av Masatoshi Hamada, en av två i komikerduon Downtown. Hans kollega, Hitoshi Matsumoto, leder programmet nedan. De två kan beskrivas som Japans Filip & Fredrik, även fast deras traditionella humorform, manzai, mer kan liknas vid Hasse & Tage eller Stefan & Krister. Matsumoto är vad man på manzai-språk kallar boke (idioten, eller ”funny man”), medan Hamada är tsukkomi (sadisten, eller ”straight man”). Manzai har mycket av sitt hjärta i Osaka, där Tamori var på tur.

Matsumoto leder alltså detta program lite senare på fredagskvällen. Programmet hette tidigare Downtown Now och var från början lite mer av en herrklubb. Idag är det mer variation på gästerna och man har bytt namn till ”Hitoshi Matsumoto’s Osake no Tsumami ni naru Hanashi” (kan översättas till Vad vi snackar om när vi dricker).

Poängen med programmet är att gästerna serveras alkohol medan de diskuterar olika ämnen. Matsumoto snurrar en flaska på bordet och den som flaskhalsen pekar på får ställa frågor eller driva ämnet. Mycket av samtalet bottnar ofta i Matsumoto själv, som i klippet nedan när han först påstår sig kunna laga mat och sedan skojar bort allting. ”Vad använder du i en biff stroganoff?” ”Ja, det är först och främst stroganoff”.

Downtown har varit aktiva lika länge som Killinggänget och bildar ihop med duon Cocorico och komikern Hosei Tsuketei humorshowen Gaki no Tsukai. De fem kan beskrivas som ett ”Jackass” för flera generationer. Exempelvis ligger de bakom segmentet ”Silent Library” som senare fick en engelskspråkig version på MTV. Det gick ut på att man inte fick skratta eller prata i ett bibliotek samtidigt som man utsattes för olika övergrepp.

Sedan flera år tillbaka sänder Gaki no Tsukai en flera timmar lång nyårsspecial fram till tolvslaget helt ägnat åt tittarnas favoritmoment ”Waratte wa ikenai”, som går ut på att gänget utsätts för olika prövningar där de inte får skratta. Om de skrattar får de i regel en hård smäll i baken. Miljöerna brukar variera från flygplatser till spökhotell, innehåller många kända gästspel och har blivit något av en uppesittarkväll för den bredare publiken. Årets nyårsspecial kommer dock att ställas in på grund av coronapandemin. ”Mitt hjärta svider mer än mitt arsle”, kommenterade Matsumoto saken på Twitter.

Inom japansk TV finns mycket SP, vilket brukar innebära ett extra långt SPecialavsnitt. Särskilt under coronapandemin har det blivit mycket SP eftersom många sändningar inte kan bli riktigt som vanligt. Därför klipper man gärna ihop highlights från tidigare program. När det gäller reseprogram som ”Degawa Tetsuro no Jyuden sasete moremasenska?” (kan översättas till Kan du ladda Tetsuro Degawa?) plockas gärna mycket ur tidigare resor.

Komikern Tetsuro Degawa har rest mycket på sin vespa genom åren, iklädd en hjälm som liknar en vattenmelon. 2019 besökte han och några till, däribland komikern Anga Tanaka, ögruppen Kyushu och staden Miyazaki. Detta har man gjort om till ett SP-avsnitt med titeln:『出川哲朗の充電させてもらえませんか？』南国“宮崎”をズズっと縦断100キロ！ですが…マジっすか？田中圭が来てくれたぁ！宇梶もアンガ田中も“それ聞いてないよ！”でヤバいよヤバいよSP (”Kan du ladda Tetsuro Degawa? 100 kilometer genom tropiska Miyazaki! Men, är det sant? Kei Tanaka hänger på! Takashi och Anga likaså. Det har inget sagt till mig! Hey, det blir en farligt, farlig Special”)

Farligt, farligt! (Yabai yo, yabai yo!) är Degawas catch-phrase. Men för tillfället sitter han säkert i väntan på nya äventyr. Har man därför inte sett hans resor tidigare finns mycket att återse på TV Tokyo.

Så var det dags för vädret…

Vädret får mycket utrymme i japansk TV. Det gäller inte minst på morgonen och eftermiddagenen. Nyhetsformat som liknar Efter fem med Tilde de Paula (17:00 till 19:00) sänds i fyra olika kanaler och är närmast identiska med varandra sett till form och innehåll. Vilket program man i slutändan väljer att titta på brukar bero på vilken programledare eller maskot man tycker bäst om. TBS har grisen Boona. NTV har kycklingen Sorajiro. Fuji TV har den gröna dinosaurien Gachapin, och TV Asahi brukar få med den lilla blåa robotkatten Doraemon på ett hörn. I regel borde meterologen även synas med en ”väderpinne”. Den ser ut som en större tops och används som en pekpinne mot väderkartan. Mitten av oktober har haft runt 25 grader i Tokyo, men nästa vecka väntas det bli under 20.